Coastwise mile

Förra fredagen kom Peter på besök och eftersom det var Coastwise Mile på lördagen så var det ju ett perfekt sätt att se La Jolla Village. Dr Claeson offrade sig och gick upp 6.15 och fixade havregrynsgröt. 7.45 var vi på plats vid starten nere vid havet. Att springa så kort sträcka var riktigt lyckat. Peter startade först strax efter 8, och vi andra kunde peppa både vid starten och ca 7 minuter senare vid målet 20 meter därifrån. En kvart senare var det Anna-Saras tur och vi kunde peppa henne när hon sprang in en andraplats i sin åldersgrupp! 20 minuter senare var det min, Jakob och Viktors tur - vi startade i barnvagnsklassen. Peter tog en andra vända fast utan tidtagning den här gången.




Happy 2nd

Vi gick ut hårt, Jakob och Viktor var instruerade att greppa tag i alla som sprang om. Men rätt snart kom en rätt lång backe där vi blev omsprungna av Sean med singelbarnvagn. Efter backen knaprade vi sakta in på honom, och i en nerförsbacke ungefär halvvägs tog vi full fart (inga skallerormar i stan hoppades vi på :) och sprang om. Samtidigt fick Sean materialproblem, hans framhjul började vobbla. Behöver jag säga att han inte hade en Chariot? :) Sonen gillade inte riktigt situationen och vi hörde hur barnskrik kom närmre och närmre. Jakob och Viktor var stencoola. Vid mål låg vi nästan axel mot axel, men vi la in ett sista ryck och publiken anmärkte på Seans barnvagn vilket jag tror fick honom att tappa fokus. Det är det första springlopp vi vunnit, och 6.07 på en mile får vi ju vara nöjd med. I mål visade det sig att Sean också var hemmapappa, vilket är väldigt ovanligt här.



15 meters from finish in the Stroller class

Innan Jakobs lopp hann vi kolla in området, få i oss lite kaffe och fixa ballonger.



Spidey lasted an hour or so before Viktor ate him.




Elmo lasted almost 10 seconds

Jakobs race var 50 yards, vilket är nästan 50 meter. Han var lite nervös innan, men vi provsprang banan och sen hade han fokus. Starten gick och i mål fick alla en liten vimpel. Jakob tyckte det var jättekul, men när han såg några äldre barn ställa upp för 250 yards undrade han vad det var för lopp?
- Det är 250 yards.
- Jag vill springa det loppet också!
- OK!
Så vi gick till starten, men den hann gå innan vi kom fram. Det gjorde inte så mycket. Vi sprang och busade de 250 meterna och kom ikapp de sista precis vid mål. När nu 8-10 åringarna ställde upp för nästa lopp så undrade Jakob förstås vad det var för ett lopp.
- Det är 500 yards.
- Hur långt är det?
- Det är dubbelt så långt som ditt sista lopp.
- Jag vill springa det också!
- OK!
Så vi gick återigen till starten, som ställde upp i startställning. Vi sprang återigen sist och busade de nästan 500 metrarna till mål. Jakob stannade inte en enda gång vilket imponerade på mig. Inte bara för att han orkade fysiskt, utan också för att han lyckades hålla fokus så länge.
Viktor hade nog också viljat springa 50-yard loppet, men hans föräldrar missade i kommunikationen lite så det får bli nästa gång.



Happy after three fun races

Efter allt springande tog vi lite mer banan och annat som bjöds. Dr Claeson lyckades också fixa så en kille skulle komma hem och laga mat åt oss (vilket jag med viss rätt tyckte var lite misstänkt), men mer om det en annan gång.




At a deserted La Jolla Cove. Taget av Peter Jacobson

Sen gick vi ner till La Jolla Cove och snorklade, tyvärr var det rätt stora vågor som drog upp skit från botten så sikten var inte den bästa. Men det var nästan folktomt vilket förvånade oss eftersom det alltid brukar vara smockfullt. Lunch blev det på en thairestaurang i närheten som är riktigt bra.



Viktor in La Jolla. Taget av Peter Jacobson

Efter lunchen åkte vi vidare till San Marcos för att fira Maria som fyllt 40 år. Det var riktigt kul, nästan lite midsommarstämning. Hennes man John är väldigt ölintresserad och det var det fler än vi som visste om så hans fat räckte inte länge. Fastän vi nyss ätit lunch hade vi inga problem att få ner både hamburgare, tårta och en massa annat gott. Många roliga diskussioner hanns också med. Barnen passar sig ju i princip själva såna här gånger, både Jakob och Viktor hade lekkompisar och dessutom en massa vuxna som kunde läxa eller lekas med.

Efter den långa dagen somnade vi inte alltför sent...