Bilen såld på thanksgiving

Vi satte in en annons på vår kära stora Honda Odyssey förra måndagen och var lite rädd att vi inte skulle få den såld. Onsdag kväll fick jag ett mail från en "serious buyer" som sedan kom förbi den röda thanksgiving-torsdagen före lunch.

Rätt snart började förhandlingen om priset, och efter en halvtimme kom vi överrens. Först då tog de ut bilen på provtur och sen var vi helt plötsligt utan bil! Det gick så fort så vi hann inte riktigt med kändes det som. Vi lät dock annonsen ligga ute och ingen annan hörde av sig. De enda som var intresserade köpte alltså bilen - flyt! Det är ju inte direkt säljarens marknad för närvarande.

Dagen efter skulle vi hyra bil vilket visade sig vara svårare än man kan tro. Vi hade bokat en bil på Hertz och Ryan skjutsade dit oss och lämnade oss sedan. Jag gick in, visade mitt kaliforniska körkort, amerikanska visa-kort - och fick nobben! Jag bara gapade. Va sa hon?

Jag fattar fortfarande inte riktigt vad de har för regler, tydligen får man bara hyra med kreditkort. Åtminstone om det är amerikanskt. Efter mycket strul så var det bara att ge upp. Då hade hon testat mitt svenska visakort (också debit) och kollat hyra på en annan firma som skulle godkänna debitkort, men de var snordyra.

Nåja, vi ringde Ryan som åkte hem till oss, hämtade mitt pass, flygbiljetter och svenska körkort och sen kom till oss. Till saken hör att han samtidigt höll på att förbereda den thanksgiving-middag som vi var bjudna på kvällen. Otroligt snällt.

Den här gången bokade jag på Alamo, Ryan stannade och jag visade mitt svenska körkort och samma svenska visakort. Inga problem! Däremot försökte han lura på oss en dubbelt så dyr bil och försäkringar som vi redan hade men det hör väl till antar jag. Skrämde upp oss ordentligt och sa att "jag skulle kontrollera bilen noggrant om jag var du". Vi insåg senare att med två barn tre veckor i den bilen så kan nog "lämna in bilen utan frågor"-försäkringen vara rätt prisvärd så vi la till den när vi la till Anna-Sara som förare.

Hela förfarandet hade tagit större delen av dagen, men vi hann iaf till middagen som var jättekul! Turkey är väl ungefär som vårt julbord; en aning överskattat, men tradition är en bra krydda. Förutom själva kalkonen som ska ugnsgrillas i princip en hel dag så var det allehanda tillbehör. Klientelet var från olika delar av världen så det blev nog inte helt traditionsenligt. Efterrätten stod vi för, det blev marrängsvisch med amerikansk touch; chokladglass, mintglass, jordgubbsglass, marshmallows, chokladsås och grädde på sprutburk.

På söndagen när vi skulle lägga till Anna-Sara förresten, så hade vi tänkt byta bil också. Vi hade fått en tvådörrars Pontiac G5 - kanske inte bästa familjebilen. Men när vi sa det till killarna så totalvägrade Jakob. "Jag vill inte byta bil! Jag vill ha den här sportbilen!". Så vi kör fortfarande omkring i en tvådörrars "sportbil" med minimalt bagageutrymme. Cool bilstereo har den i alla fall :)