söndag 14 september 2008

Stonewall peak, Cuyamaca

Vi har varit i Cuyamaca ett flertal gånger och badat i en bäck med jättefina naturliga pooler. Efteråt brukar vi ta vägen över Julian och köpa äppelpaj. På vägen dit kör man förbi en markant topp som heter Stonewall peak, och den går det både att klättra på och vandra upp på.

På fredan packade vi Hondan och hämtade sedan Dr Claeson på jobbet vid 4-tiden. Eftersom köerna är helt ogenomträngliga vid den tiden så körde vi förbi IKEA och käkade köttbullsmiddag, men framförallt för att inhandla lite gåmutor.

Sen bar det iväg till campingen vid foten av Stonewall peak. Vi hade vår vana trogen inte bokat, men som vanligt så fick vi plats ändå. Vi fick upp tältet precis som mörkret föll. Så fort vi nämner tältplaner så är båda killarna helt på. Det är så jäkla kul! Jaa, vi ska ut och campaaaa!

Morgonen efter tog vi det lugnt och gick sedan mot toppledens början. Nästan hela Cuyamaca brann 2005, så det är en väldigt annorlunda skog man går igenom. I princip alla träd är döda och pekar med vita eller svarta grenar. Men markvegetationen är i full gång, och flera träd har slingrande gröna växter längs stammarna.




Burnt acres in Cuyamaca

Jakob gillar som synes Viktors ryggsäck. Allt godis skulle absolut packas i den, lite vatten fick också plats :) Vägen upp bjöd på en massa nya trädvyer, vi har inte gått i en brunnen skog förut någon av oss.




Burnt tree, kinda reminds of winter tree in Sweden

Vi tog en godispaus vid en urbrunnen stam där Jakob och Viktor bägge fick plats inuti. Stammen var inte så svart, utan snarare vit.




Inside

Godiset vi hade med var helsvenskt: kexchoklad och bilar! Det är lite lyxigt tycker både barnen och vi, men för en sån här tur så var det ju befogat :)




How to make them walk to the top - swedish candy from IKEA

Själva toppen är exponerad, men ett räcke skyddar vuxna från att falla ner. I Seqoia national park var vi ju uppe på Moro rock och det var halvkul att hålla i Viktor med en svettig hand en meter från hundratals meter säker död. Den här gången tog vi inga chanser utan satte på både Viktor och Jakob varsin sele och knöt in dem. Gissa om de tyckte det var häftigt! När vi väl kommit ner igen ville Jakob inte ta av sig sin sele :)




Proud climber



Scarred veterans heading for the top

På toppen käkade vi lite mackor och kakor. Stonewall peak är ett populärt utflyktsmål, dels för att det är en rätt enkel tur och dels för att utsikten är magisk. Man ser både ner till havet och ner i öknen och Salton Sea från toppen. Vi träffade tre gäng under tiden vi var på toppen. Ett av dem kände igen våra kakor från när de var små och hade varit i Sverige så vi pratade rätt länge.



Nice view of the walk back down, all the trees are dead


Vägen ner blev inte riktigt lika smärtfri. Roundtrip skulle ta 2 timmar, men för oss tog det närmre fem vilket innebar att Viktors sömn försköts rejält. Han var inte så glad med andra ord :)
Jakob var hur duktig som helst, men ville bli buren på vägen ner så han fick åka tre "switchbacks" och sen gå tre på slutet.

Det är så jäkla kul att kunna göra såna här turer med barnen. Både de och vi stortrivs varje gång vi är ute, och det är mycket värt att kunna göra saker tillsammans på allas villkor. Visst är det kul med Legoland, Seaworld och zoo, men i längden så är det beachen, skogen och bergen som vinner.

Inga kommentarer: