torsdag 24 juli 2008

Lite semester, del 2

OK, som ni kanske minns så hade vi tagit oss till Cleveland national forest på fredagen och en av oss var inte utvilad på lördagmorgon.

Efter frukost tog vi beslutet att köra längs kusten, dvs 101:an och 1:an istället för snabbare men tråkiga I5. Problemet var egentligen att det inte fanns något kul ställe att stanna på förrän minst fem timmar bort. Längs kusten så innebar det ett ställe som hette Montana de Oro och såg lovande ut. Sagt och gjort, vi lät datorerna jobba. En dator körde filmvisning för barnen och den andra användes av andrepiloten för navigation och research. Vi fick dock aldrig tag i någon på Montana de Oro, så vi blev lite oroliga. Nåt bra alternativ fanns inte.

Efter ca 2.5h stannade vi för lunch. Vi kan verkligen inte det här med mexikansk snabbmat. Vi lyckades beställa 2 enchiladas med bara köttfärs och ost till oss = blä! Samt 2 till barnen med bara moskokta bönor och ost = kräk! Vi lyckades dock få lägga till sallad till köttfärsvarianten och då blev det faktiskt inte så dumt. Barnen beställde vi hamburgare till.

En timme senare rullade vi in i Santa Barbara och tog en längre paus. Bl.a. tryckte vi i oss pannkakor med jordgubbar och grädde - höjdarklass! Gott kaffe var det också. Santa Barbara såg fint ut, en mindre och mysigare variant av San Diego ungefär. Men vi hade en bit kvar, så in i bilen och sen körde vi tre timmar till och kom fram till Montana de Oro ca 17.30.

Vår oro besannade sig genast. Överallt stod lappar om att endast reservation gällde. Men det verkade finnas nåt som kallades environnmental camp som inte gick att parkera vid och inte hade rinnande vatten, det kan väl ingen amerikan välja? Nä, det verkade inte så. E3 var tom, men även här stod en lapp om böter utan reservation. Nåja, vi deppade inte utan åkte ner till stranden och lagade middag och börja fundera på om vi inte kunde fultälta. Precis när maten var klar såg vi en ranger som efter lite snack lät oss stanna i E2. YES! Det var som att matchen vände.



Dinner in Montana de Oro

Vi packade vår racervagn med madrasser, täcken, kuddar och tält och rullade iväg en dryg kilometer. Vädret var lite ruggigt och campingplatsen var riktigt mysig - perfekt! Jag sov som en klubbad säl den natten. Det enda som hördes var vågorna från havet. Inte tillstymmelse till bil!




Somehow it´s more fun to play than help dad collapse the tent. Although pitching the tent is fun!

Dagen efter hade vi en helt suverän förmiddag med lek och lite äventyr bland sanddyner och hav. Dessutom var vi ensamna, vilket vi inte varit bortskämda med runt San Diego.



Dunes and waves in Montana de Oro




Buttsurfing in sandcoloir, Montana de Oro. Check Viktors eye!




Well, I guess I just kinda liked this stuff.

Efter lunch somnade killarna i bilen och vaknade inte förrän strax innan Big Sur. Big Sur var varit väldigt nära att brinna ner förra veckan. Både människor och bibliotekens originalexemplar evakuerades. Hela området luktade brand. Otroliga ytor var nedbrunna. Men husen stod kvar och vi fick oss en gofika och kunde strosa runt i en slags konstnärsträdgård full av tankeinspirerande konst.




Cool artstructure in Big Sur

En timme senare kom vi fram till Monterey. Här fick vi plats på campingen som låg i princip mitt i stan. Från tältet var det kanske 50 meter till lekplatsen med bara gräsmatta emellan. Killarna var i sitt essä. I skymningen käkade vi nyköpt paketglass och tittade på ett gäng rådjur som kommit fram och börjat beta gräsmattan.



Campground in Monterey, with playground nearby!

Måndag förmiddag gick åt till Monterey akvarium som var riktigt riktigt kul! Framförallt fanns en trevåningars stor sektion med kelp forest komplett med i princip allt liv (inga däggdjur) som fanns i havet utanför Monterey. De hade till och med artificiella vågor. Det var nästan, men inte helt olik känslan av att dyka. Med tanke på killarna så uppskattade vi de många pedagogiska lekplatser som fanns utspridda. En höjdarförmiddag det med.

Killarna sov större delen av de två timmarna till San Fransisco och vi körde rakt på vandrarhemmet där en valet parking tog hand om bilen. Vandrarhemmet var en upplevelse i sig. Ett hotell som sett sina bästa dagar. Antika element. Mögel i badrummet, men väggarna i sovrummen är till synes nymålade i en härligt ilsken grön färg. Hissen fungerar sporadiskt, och vi bor på sjunde våningen. Fast det är ju rätt bra träning att bära upp 15 kilo trötta barn på varje arm uppför sju trappor. Både mentalt och fysiskt. Bäst i alla fall att trafikljudet bara hörs i vårt rum, i killarnas rum är det nästan helt tyst = sovmorgon :)

Vi hade bestämt träff med Christina och Tobias på Rainforest cafe kl. 17 och vi tyckte verkligen att vi skulle hinna. Men det gjorde vi såklart inte. Väl en halvtimme sen så var det iaf ett häftigt ställe, med vattenfall, mekaniska gorillor, elefanter, jättefjärilar, akvarium, och alla väggar klädda med djungelväxter. Problemet var bara att de där gorillorna skakade i sina palmer och utstötte argsinta ljud samtidigt som ljus och ljud simulerade åska och blixt. Viktor som faktiskt hanterade havet utan problem i Montana de Oro brast i hejdlös gråt. Vi halvsprang till akvariet som tog upp hela hans vy på nära håll, men så fort jag föreslog att vi skulle gå därifrån så grät han "titta fiskar! titta fiskar!". Det gick bra ett tag när vi bytt bord till ett längst från gorillorna, men nästa åskväder så brast det igen. Så när Dr. Claeson ätit klart tog hon över och jag kunde äta. Efterrätt fick vi skippa, de hade en glassvulkan som såg grym ut, men jag antar att jag fått min beskärda del glass ändå.

Jakob å andra sidan älskade stället, suprise suprise :)

Vi gick sen hela vägen hem, eftersom de där coola "cable cars" som dras av vajrar i vägen via en bromsmekanism var helt överfulla.

När killarna somnat tog vi ett muffinparty på rummet som plåster på efterrättsåren.



Muffinparty in the hostel after kid bedtime :)

Å där var vår gemensamma semester slut i några dagar, medans Dr. Claeson går på konferens har vi undersökt vad San Fransisco kan erbjuda när det gäller lekparker, men det får bli en annan historia...

onsdag 23 juli 2008

Lite semester, del 1.

Dr Claeson har äntligen lyckats få loss lite semester - en hel dag! Hon är nämligen på konferens i San Fransisco och då tog hon ut en dag för bilkörning. I rättvisans namn bör nämnas att hon faktiskt tänkt ta en vecka ledigt på vägen hem, så då får vi äntligen semester på riktigt.

Vi hade räknat på att komma iväg vid lunch fredag och komma fram vid lunch måndag. Viktor är inte helt inne på det här med att sitta still i bilen ännu, så några längre pass än tre timmar i stöten är inte helt kul.

Nu blev det inte riktigt så, på morgonen hade vi nämligen fått mail från vår kära resesäljare att hon bokat fel, och att Viktors biljett inte skulle funka hem eftersom han numera är två år. Enda sättet att lösa detta var att åka till flygplatsen och köpa en ny biljett, ursäkta så mycket för besväret. Som tur var ringde vi till United först och fick hjälp av en lysande tjej. Hon lyckades boka en enkelbiljett till Viktor för bara SEK 4400 och vi skulle få dra av de SEK 700 som hans förra säteslösa biljett kostat. Det enda jag behövde göra var att lyssna på en hemsk musikloop i 45 minuter. Vi andades ut, eftersom vi förväntat oss att vi skulle åka på en tor-biljett för 10000 eller nåt.

Det var förståss ett krux till; vi var tvungna att hämta ut biljetten mellan 16 och 20 samma dag. Så att komma iväg till lunch blev lite svårt.

Vi stack till REI istället och köpte på oss ett tvåplattors gasolkök och lite tjejkläder som av någon anledning alltid smiter med därifrån nuförtiden. Misstänker att Dr Claeson mailar för mycket med fru Malm.

Väl på flygplatsen var det givetvis en timmes kö, men det tog iaf inte längre tid än en timme, så vi hann iväg till McDonalds och kom iväg från San Diego vid 19-tiden. Som tur var hade vi planerat 1.5h bilkörning så vi hann slå upp tältet i Cleveland national forest precis innan mörkret fallit.

Campingen verkade lovande. Den låg bredvid en väg som stängde över natten. Med stängde menar jag att det fanns skyltar som sa att den var stängd. Fast nu är vi ju i Californien, och tydligen gör alla som de vill här. Iaf de som har högljudda motorfordon. Konstigt nog var det bara jag som sov dåligt, annars brukar jag sova tyngst.

Dagen efter var väl inte sådär skitkul. Forsättning följer...

fredag 18 juli 2008

Sönkmyrsbesök

Ujujuj! Dagarna rasslar på :)
I fredags hämtade vi Christina och Tobias på flygplatsen och när vi kom hem så blev det lite ordentligt frossande i svenskt smågodis, svensk choklad och svenskt skvaller.

Dagen efter rivstartade vi med snorkling på morgonen i La Jolla Cove. Det var faktiskt första gången som vi snorklade här, och första gången som Tobias snorklade någonsin! Vi hade tur, vågorna var små så sikten var förhållandevis bra. Resultatet visas i följande film. :)



Efter snorklingen käkade vi thaimat till lunch och kollade sen in La Jolla. Vi testade även The Cave Store, där vi inte varit förut. Det coola var att två kineser grävt en tunnel för hand på 1800-talet från affären (som fanns då) ner till en grotta vid vattnet. Dock var inte utsikten från grottan ut mot havet nåt speciellt.



In the cave of the Cave Store

Vi kollade även in sjölejon, pelikaner, sälar, jordekorrar, fåglar, etc.

Vi stack till Old Town på middag där jag beställde in ett riktigt lågvattenmärke, nån slags fläskgegga mellan hamburgerbröd. Jag fattar inte hur samma ställe kunde producera en välsmakande fiskrätt som Christina skänkte mig resterna av. Vi kom hem och däckade.

Söndagen tog vi det lite lugnare och softade runt i Balboa park. Killarna och jag fastnade dock vid fontänen en dryg timme. De och andra barn lekte sig dyblöta istället för att njuta av museum. Ska fundera ut nåt bra sätt att uppfostra dem till att bättra sina prioriteringar. :)
På eftermiddagen var det koncert i parken utanför oss. Madison hälsade på och hon och Jakob ville till poolen. Men Viktor ville digga ett tag till. Efter musiken blev det grillade burgare vid poolen.




Organ concert in Balboa park, some more into it than others


Måndagen blev det Seaworld, och tro't eller ej, men trots att detta var mitt tredje besök så var det bara hälften jag sett förut. Jag och Viktor kollade in en ny lekpark när de övriga gick på Shamu. Viktor sa redan hemma: "Shamu, INTE!", och repeterade oroligt detta mantra även efter de andra sett showen. Han har också oförklarligt blivit rädd för havet senaste veckan. Innan middag hämtade vi Dr Claeson och sen blev det god seafood på Top Of Fishmarket på Embarcadero.

Tisdagen gjorde vi en biltur till Cuyamaca och bäckbadade. När det var sovdags för Viktor körde vi vidare till västernhålan Julian. Riktigt kul liten håla med autentiska västernskyltar och turistiska små butiker. Mest känt för sin äppelpaj, och Christina såg till att vi gick till namnkunnigaste stället. Pajen var himmelsk och stället lungt, mysigt och hade hammock. Det var lite synd om mig som var tvungen att äta upp Viktors paj - han ville bara ha glassen.




Enjoying the sweetwater in Green valley, Cuyamaca


Onsdagen blev det lite tomt som vanligt när någon åker, men nästa helg kommer farmor, faster och Johan. Dessutom ska vi träffa Christina och Tobias i San Fransisco på måndag...

torsdag 10 juli 2008

Fanuel Park och poolfilm

I onsdags hade vi svenskträff i Fanuel Park en kvart härifrån. Det var faktiskt första gången som vi besökte en strand i Mission Bay. Generellt sett är stränderna här "inne" (i motsats till stränderna "ute", dvs direkt mot Stilla Havet) lite mer artificiella vilket inte har lockat oss. Lekparken var dock rätt kul verkade det som. Jakob och Luke har träffats en gång förut, men den här gången verkade de ha jättekul ihop.




King of the Beach, Fanuel Park


Jag har velat köpa ett undervattensskydd till min kamera i flera år, men tyckt det varit för dyrt. Nu när Jakob och Viktor spenderar så mycket tid i vattnet och priset var billigare (ca 1000 SEK) så slog jag äntligen till. Så räkna med undervattensbilder framöver :) Här kommer en film på Jakobs framsteg i poolen:



För övrigt sa Jakob nåt rätt träffande i bilen på väg hem från Anna-Saras jobb i fredags. Anna-Sara hade lite dåligt samvete över att hon slutat en timme tidigare. Då sa Jakob: "Mamma, varför har du dåligt samvete idag igen?"

tisdag 8 juli 2008

Två lekfilmer

Jakob och Viktor har kommit på att det är otroligt kul att leka med sängkläder. Helt ok, så länge det är deras sängkläder :)




Ett av våra favoritställen att äta middag på är en mall på Del Mar Heights. Här finns en fontän med en "amfiteater" runt. Vi brukar börja med grekisk middag och sen köpa efterrätt på Coldstone med kaffe till. När glassen är slut sköter killarna för det mesta sig själv, så vi får en chans att dricka kaffe och prata

Bullfrog

Kollade in youtube och hittade ett antal bullfrogs (jättarna vi hörde i Palomar Mountain) att lyssna på. Bör avnjutas på hög volym - för att förstå hur högt det faktiskt låter!

måndag 7 juli 2008

Palomar Mountain

Dagen efter Independance day sov barnen länge - till åtta! - och sen tog vi det rätt lungt på morgonen innan vi började packa för en tälttur till Palomar Mountain. Det blev lite stressigt att hinna iväg till lunch vilket gjorde att vi glömde något rätt väsentligt. Nåväl, vi kom iväg till slut och kunde handla mat, käka McDonalds och slutligen en snabbis förbi REI för att köpa gasol och en kepa till Dr. Claeson.

Det tog knappt 1.5 timme innan vi kom fram till Palomar Mountain State Park. Vi försökt boka tältplats på nätet, men det var fullt. Men vi hade tur och fick sista platsen som någon lämnat återbud för. Killen efter oss i kön fick åka och tälta någon annanstans. Glada i hågen körde vi bort till campingplatsen. Så fort vi öppnade bakluckan kom jag på att jag inte packat in tältet. Dr. Claeson trodde först att jag skämtade, men så var det tyvärr inte. Jag hade tagit fram tältet ur garderoben, men sen hade det trillat ner bredvid sängen. Så vi såg det inte någon av oss när vi tog sista kollen. Det blev lite tryckt stämning, men Viktor och Jakob njöt i skogen. Vi tog oss i kragen och en fika och gick sen iväg på en naturstig på någon mile.



Nästan som hemma, Palomar Mountain

Både Viktor och Jakob njöt hela vägen. Kändes lite som skogen hemma, fast träden var mycket större. Och antalet arter var mycket större. Men känslan var lite densamma.



Old burntout tree, Palomar Mountain

Stigen gick till Duane Pond, vilket var en liten göl full med bl.a. sjögräs, odlad fisk och jättegrodor. När vi gick runt gölen så hörde vi något som lät som en brunstig get eller nåt från andra sidan. När vi gått runt halva gölen så hade den brunstiga geten flyttat sig till vad som nu var andra sidan av gölen. Vi började ana. Ett kvartsvarv till och vi var säkra. Det var jättegrodorna som lät! Jag stod länge och försökte filma eller fota en groda men det krävdes tyvärr lite riktiga objektiv för det.

Det var nu dags för middag och när solen gick ner så vaknade myggen. Den tanke vi hade på att sova i bilen byttes nu mot tankar om två övertrötta barn dagen efter en natt av svett och trängsel parat med kliande. Vi sålde vår ved till de mexicanska tältgrannarna och fick samtidigt lite tips på andra ställen i närheten som vi måste kolla in. Sen for vi upp på och tittade på solnedgången.



Sunset from Boucher lookout, Palomar Mountain

Medan solen sakta föll ner i havet sprang Viktor och Jakob och lekte med en kille i Viktors ålder. Långt därnere i dalen började neonskyltarna på indianernas casinon synas, och längre bort såg vi allt upplysta städer. Vi såg en hel del av Schwarzeneggers rike däruppifrån. En klar dag kan man se ända till San Diego, men det är väldigt sällsynt med klara dagar i Juli.

Morgonen efter sov killarna återigen till åtta, och vi ångrade inte att vi åkt hem. Men, We'll be back...

lördag 5 juli 2008

Independence day

4th of July började med att jag gick upp ca 4.30, åt frukost och körde till Coronado för Independance day 15k run. Fast jag var framme vid Tidelands Park 5.15 på morgonen så var parkeringen halvfull (full 5.30) och ett gäng tält och grillar var uppsatta redan. Läste dagen efter i tidningen att folk övernattat utanför state beaches för att vara först på stranden och kunna välja bästa platsen. För de flesta verkar det som att dagen består av två saker: Grilla på stranden/parken och titta på fyrverkerier.

Efter registrering så fick jag en t-shirt med frihetsgudinnan och två fighterjets på. Lite senare berättade speakern ungefär att:" Today we celebrate freedom, but remember that freedom does not come for free! You got to fight for it!". Tydligen går frihet och krig hand i hand. Precis innan start spelades Star Spangled Banner, varpå i princip alla satte en knuten högerhand över hjärtat. Inte jag, men jag applåderade pliktskyldigast efteråt. Coolast i startfållan var en gravt synskadad dam på ca 60 som sprang helt utan hjälp, förutom en blindkäpp då. Några vältränade gubbar i min ålder undrade om hon verkligen skulle springa 15k, kanske 5k? Närå, hon stod rätt placerad, rätt åt dom :)

Efter loppet for jag hem och efter en andra frukost åkte vi iväg till Embarcadero och käkade lunch på restaurangen nedan.


Restaurang, Sea Port Village.

Stället är otroligt fint. Vi satt vid fönstret och såg ut över hela Mission bay. Det kändes som att hela stället gungade när vågorna kom in under oss. Maten var ok, men inte mer. Vi förstod först inte varför måsen satt där den satt, men när Jakob upptäckte att det gick att sticka ut brödbitar under fönstret så förstod vi.



Big fat bird. Lucky for Jakob there's a window in between. Seaport village.

Vi tog en båt till Coronado och tog oss fem minuter innan vi fick stanna vid en liten strand som nästan var tom. Konstigt! Nåväl, efter två timmar av sand, vatten, och krabbor tog vi båten tillbaka igen. Det var mycket mindre folk än vi väntat, men det märktes på kön till båten att det var nåt på gång.

Sen åkte vi till Anna, Ryan och Madison och åt middag i gott sällskap innan vi körde ner till deras nya ställe och gick därifrån till La Jolla Shores där det var dags för fyrverkerier. Stranden var helt fullpackad och tidvattnet var på väg in, så stranden blev mindre och mindre medans vi väntade. Folk blev blöta helt enkelt. Vi hade ju sandaler, värre var det för killen i svarta loafers :) Jakob och Madison satt säkert i racervagnen och pratade. När fyrverkerierna satte igång blev Viktor jätterädd så han och Anna-Sara gick till Subway och tog en macka istället. Fyrverkerierna höll på länge. Alltför länge tyckte vi, hade varit roligare om tempot varit lika högt som under finalen hela tiden.



Watching 4th July fireworks, La Jolla Shores


Sen bar det iväg hem, åsså var det slut på den oberoende dagen!