Jakobs teckning 2010-09-27

-- Jonas

(Skickat från telefon)

Kanske roligaste lidingöloppet

Inför det här lidingöloppet så åkte jag på ryggskott mitt i tyngsta träningsperioden. Jag är för vek helt enkelt. Men det var ganska skönt. Jag insåg snart att 2.15 (silvermedalj) inte skulle gå att slå, och idag bekräftades den känslan första kilometern typ.

Istället kunde jag skönspringa hela loppet, surra med folk runt omkring och ha det sådär gemytligt som vissa säger att man kan ha. Skitkul helt enkelt. Andra milen gick det iofs rätt fort, men när backarna sen kom så var det grymt skönt att bara kunna slappna av och ta det med ro. Enda lidandet var efter sista vätskekontrollen där jag fick ordentligt håll någon kilometer. Jag mådde inte ens illa efter målgång :)

Och skamgränsen klarade jag ju, under 2:30 :)

En kul bonus var att jag inte hann byta om innan jag och Ola handlade käk, och det visade sig att lidingöloppslöpare är pratsugna även efter loppet, även långt ifrån lidingö :)

Vi har precis ätit en stooor portion phad thai, och så fort Hugo somnat ska vi trycka glass. Det är gött å leva :)

Skön eftermiddag i solen

Ibland känner man sig som ett vandrande lik när man hämtar barnen, lagar middag, äter middag, får ta det lite lungt över kaffet efter maten, plockar undan, lägger barnen, jobbar, går och lägger sig.

Men andra gånger så kan vardagen vara helt skön. Igår efter middagen tvingade vi ut barnen (kanske för att jag just lagt av med kaffet och därför ville hitta på något) från lego-hörnan och hade en suverän timma med basket och hopprep i solen.
Det var nog första gången som Jakob och Viktor visat något intresse för basketkorgen, båda tyckte det var skitkul att försöka träffa korgen och dribbla.
Efter en halvtimma var de såklart less, men då tog vi fram hopprep. Det blev såklart lite strid eftersom Viktor har lite svårt med konceptet varannan gång, men det avhjälpte vi med att rigga ett hopprep (trädgårdsslangen) till så att bägge kunde hoppa samtidigt. Fascinerande att något som hittils varit helt omöjligt helt plötsligt bara funkar. Man får ju hjälpa till med timingen på första snurren såklart, men sen klarade de bägge två åtminstone halva alfabetet.

Just nu är vi inne i en kapitelbok "Spökjägarna får det hett om öronen". Hittils har bägge varit helt fängslade, men ikväll ledsnade Viktor så jag och Jakob gick och läste i gästrummet istället. Viktor gick inte och la sig såklart, men pysslade vidare i godan ro och när vi läst klart så somnade bägge två in efter godnatt. Harmoni :)

Klättring med barn vid åbergsfortet

Vi gjorde idag ett första besök till åbergsfortet för lite lättare klättring med förhoppning om att killarna antingen skulle vilja klättra med oss eller kunde roa sig själva utan rädsla för deras liv. Förväntningarna infriades!

Vi startade med en något blåsig lunch; av farfar tidigare förberedd köttfärssås på Murikka och spagetti på Trangia. Världsklass. Vädret kändes som sommar, lite för varmt i solen, och något för kallt när solen gick i moln.

Efter lunch riggade vi topprep och mitt i Jakobs enda repa så hittade Anna-Sara och Viktor en gigantisk padda. Så det blev inte så mycket mer klättrat. Området nedanför den framsprängda klippan var som en stor parkeringsplats med trygg utförsbacke utanför det platta området. Perfekt för lek alltså. Lite längre bort fanns en hög sprängsten där Jakob och Viktor började samla träd och grenar och byggde något som vi trodde var en koja, men Viktor rättade oss; "Det är ju en raket fattar du väl!". Efter farmor kommit med eftermiddagsfika så blev det mer bygge, med både två testade toaletter och matförråd. Påminde mig om hur jag och syrran byggde grenkåtor i skogen medan mamma plockade bär.

Klättringen är helbultad 10-15m från 5c till 6b+, förare finns på borrbult.nu. Jag tyckte det var helt ok, men Anna-Sara gillar inte riktigt sprängd klippa som ju onekligen är en aning vass. På väg till Åbergsfortet finns också en bergstäkt kallad Åberget som har lite roligare och längre klättring upp till 8a, även där kan man vara trygg att ta med sig lekande barn, men helst med hjälm eftersom det är lite trängre så de lätt kan hamna under klippan.

Efter klättringen fick Jakob cykla själv hela backen ner för berget, jag hade tänkt springa bredvid men hade inte en chans att hänga med så det vara bara att hoppa in i bilen. De växer...

Borgafjäll = perfekta barnbackar

Vi har varit på väg till fjällen ett antal gånger under vintern, men haft grym otur med barnens sjukdomar. Sist skulle vi till Hemavan då Viktor blev sjuk natten mot avfärd. Men i helgen kom vi äntligen iväg!

Resan till Borgafjäll gick så smärtfritt att DVD-spelaren inte slogs på förrän sista tio milen.



Men när vi kom fram till stugan i Idet blev vi vuxna inte riktigt lika nöjda, ok att den var billig men det var knappt en stuga, snarare en barack. Ruggigt lyhört och onyktra skoteråkande grannar ledde till att Viktor vaknade arg som ett bi vid 1-tiden och det tog nästan en timme att få honom att sova igen.

Allt vände dock dagen efter. På morgonen snöade det ymnigt men utan vind, det snöade så mycket att vi fick krypköra till backen.



Anna-Sara hade hört att barnbacken skulle vara perfekt för barn, och nu fick vi verkligen se vad en bra barnbacke kunde göra. Jakob tog liften och drog sen spår efter spår i den nyfallna snön i skogen. Efter några få försök fixade även Viktor liften själv och hängde med brorsan ut i skogen.
När barnliften stannade ett längre tag köpte vi liftkort och tänkte att vi kanske skulle kunna ta oss till toppen en gång i alla fall. Men en gång räckte inte, det gröna ”äventyrsspåret” till stora liften var grymt uppskattat av både Jakob och Viktor, och plötsligt börjar Viktor att lägga av perfekta plogsvängar! Vi bara gapade!



Sen tog vi stora liften upp till toppen och tog den 2 km långa gröna pisten tillbaka till ”lilla” backen. Bägge killarna blev allt säkrare och kunde snart köra ut i lössnön i hög fart utan att krascha.
Efter att ha repeterat de två äventyrsspåren två gånger var klockan plötsligt fyra och liftarna stängde. Vi hade trott att killarna skulle bli less efter en timme eller två, men de var fortfarande sugna efter fyra timmar!

Stugan uppskattade killarna mer än oss, speciellt sovrummet var perfekt att göra konster i :)



Ska bli intressant att se om de har något kvar i benen imorgon :)

Vika pappersflygplan

Jakob ville vika flygplan och efter ett antal likadana fick jag lust att testa något nytt, hittade dessa filmer som blev riktigt bra varianter...

Perspektiv: Från outer space till kolatom

Två prylar som cirkulerat på jobbet, sätter saker i perspektiv :)

Skalan från jorden till så långt ut vi får ljus ifrån:


Skalan från riskorn till kolatom